Laddar

Krönika: Vad var det jag sa?

24Ystads krönikör förutsåg vinnaren veckor innan resultat kom.

delningar

Återigen fick Peder Fredricson ”folkets pris” på Idrottsgalan och återigen är det ramaskri i medierna.

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta åt inkompetensen att inte veta ridsportens storlek i Sverige.

Det är dagen efter idrottsgalan och de sociala medierna fylls med diskussioner gällande om Jerringpriset gick till en värdig vinnare.

Det är inget fel i att tycka att fel person eller idrott vann, men att anklaga en sport för ”röstkupp” när det är fritt för alla att rösta hur många gånger de vill oavsett vilka sport man har som favorit.

Att kända journalister skriver på sociala medier att ridsportentusiaster har röstat upp massvis med pengar känns som en dålig ursäkt från avundsjuk lillebror.

Jag vill inte förringa någon av de nominerades prestationer, antalet medaljer eller världsrekord. Men frågan jag ställer mig är:

Om det nu var självklart, givet eller som gjort att Sarah Sjöström borde vunnit varför röstade inte simnings-Sverige eller hela idrotts-Sverige henne till seger?

Eller för den delen hur mycket röstade journalisterna för att ridsporten inte skulle vinna igen?

Det är fritt fram att rösta hur mycket man vill och det är där jag tror det svider.

Det heter att priset ska gå till den som gjort den bästa prestationen, men jag tror inte att någon skulle säga att någon av de nominerade inte gjort en enastående prestation.

Pristagaren Fredricson sa i SVT:s morgonstudion under måndagsmorgonen att priset kanske borde döpas om till den ”populäraste idrottaren”. Personligen tycker jag kanske inte att det är rätt väg att gå men det är i alla fall en lösning.

Om det nu svider och skaver så mycket för det svenska folket att ridsporten är större än de förstår är mitt förslag är att man endast kan lägga EN röst. På så sätt blir det ännu tydligare vilket idrottare som har det största stödet både i antalet personer och i antalet röster. Varje röst blir på så sätt personlig.

Få nyheterna direkt till dig helt gratis – prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eftersom jag trodde på denna utgången redan för en månad sedan vill jag passa på att säga, vad var det jag sa?

Jag vill även skicka med en ny tanke, att Jerringpriset gick till Peder Fredricson för andra året i rad och till ridsporten för tredje gången på sju år (Rolf-Göran Bengtsson, 2011) är det ett kvitto på vilken sport som är störst i Sverige?

Text: Johan Nordström