Därför firar vi nationaldagen i dag

Hur uppkom nationaldagen och vad är det vi firar egentligen?

Mia Martelleur

Kl.13:55, 6 juni, 2017

Därför firar vi nationaldagen i dag
Montage: Pixabay

Sverige har inofficiellt firat nationaldagen sedan 1890-talet. Nationaldagen kom till på grund av att våra grannländer, Danmark och Norge, redan hade en sådan tradition. Det hela kändes inte lika aktuellt i Sverige, men det blev tal om saken vilket gjorde att firandet sakta tog form här med.

År 1916 instiftades dagen som Svenska flaggans dag men först 1983 blev dagen officiellt Sveriges nationaldag. Sedan 2005 har dagen också varit en officiell helgdag.

LÄS MER: QUIZ: Vad kan du om Sveriges nationaldag?

Flaggorna var ett tidigt inslag i firandet, men bara några år innan dagen firades för första gången så var det ytterst ovanligt att använda svenska flaggan på land. År 1873 hissades flaggan för första gången på det kungliga slottet och möttes då av skarp kritik från omgivningen. Det ansågs nämligen att flaggor hörde till sjöss. Men efter att kungahuset börjat med svenska flaggan, så spred dig trenden till prästgårdar, järnvägsstationer, skolgårdar. Snart var flaggningen allmän och i dag är det mer regel än undantag.

Det hör till att nationaldagen firas på en speciell dag, som har historisk koppling till landet. Men i Sverige var det svårt att hitta rätt dag och historia.  Det slutade med att vi firar nationaldagen dels på grund av att det ska vara den dag då Gustav Vasa kröntes till kung över Sverige år 1523, och dels på grund av år 1809 då Sverige införde en ny författning som lade grunden till det demokratiska samhälle vi har i dag.

Anledningen till att det blev den 6 juni, den så kallade Gustafdagen – efter Gustav Vasas kröning, ska vara för att grundaren av Nordiska museet och Skansen, Artur Hazelius, på 1980-talet ställde till med en vårfest, vars sista dag ska ha infallit den 5 juni. Enligt Nordiska museet kallade han denna dag för ”en nationalfest till firande av våra historiska minnen imorgon tisdag den 6 juni”.

Nu för tiden är det även vanligt i många kommuner att på nationaldagen fira och välkomna de nya medborgarna till kommunen.

Fakta: Nordiska Museet och Nationaldagen.se

 

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Experten: ”Dessa nyårslöften ska du fokusera på”

På listan över de populäraste nyårslöftena bland svenskarna finns flera saker som innebär att man ska sluta med något.

Magnus Jansson

Kl.15:51, 1 januari, 2018

Experten: ”Dessa nyårslöften ska du fokusera på”
Att resa och besöka ett nytt land ligger högt upp på listan av nyårslöften. Foto: Pixabay

Nytt år, nya möjligheter? Om du har avgett något nyårslöfte inför 2018 så är du inte direkt ensam i landet. Men det finns olika sorters löften.

En ny europeisk studie från Canon, genomförd av undersökningsföretaget OnePoll, visar att mer än hälften av alla svenskar kommer avge ett nyårslöfte som innebär att de ska sluta med något eller skära ned på saker.

De populäraste nyårslöftena i Sverige enligt studien:

1. Gå ner i vikt (44 %)
2. Sluta äta ohälsosam mat (19,5 %)
3. Lära sig något nytt (16,5 %)
4. Besöka ett nytt land (15 %)
5. Vara mer ute i naturen (14 %)

Experter menar däremot att nyårslöften av positiv karaktär, exempelvis att börja med något eller pröva något nytt, bidrar till ett lyckligare kommande år.

–  Forskningen visar att i det långa loppet så blir människor lyckligare av minnesvärda händelser som konserter, resor eller semestrar, snarare än materiella ting. Att minnas de där speciella stunderna hjälper dig återskapa en positiv känsla och förlänger den positiva effekten, säger Simone Schnall, forskare inom psykologi och beteendevetenskap vid universitetet i Cambridge.

Fem tips på bra nyårslöften från Simone Schnall:

* Uppleva något nytt.
* Komma ut ur din ”comfort zone”.
* Lära dig ett nytt hantverk.
* Vara mer ute i naturen.
* Spendera mer tid med någon du tycker om.

Fakta



Fakta om undersökningen: 

Undersökningen genomfördes bland 11 000 vuxna i Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien, Nederländerna, Finland, Norge, Danmark och Sverige. I Sverige har 1000 personer deltagit i undersökningen. Undersökningen genomfördes mellan 23:e augusti och 7 september 2017. Onepoll är medlemmar i undersökningsföretagens globala organisation ESOMAR och anlitar medlemmar från Materials Research Society.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Nyårsfyrverkerier på Hamntorget

"Ingen ska vara ensam under nyårsfirandet".

Camilla Landin

Kl.09:59, 22 december, 2017

Nyårsfyrverkerier på Hamntorget
Foto: Flickr/Chris Johnson

Traditionsenligt nyårsfirande med citygruppen i Ystad? Om du är intresserad är det precis vad som händer på nyårsafton i hamnen.

– Tanken med nyår i hamnen är att vi inte vill att någon skall skada sig, minska okynnesskjutandet och att ingen ska behöva vara ensam under nyårsfirandet, skriver Citygruppen på sin facebook.

I år hålls tal av Cecilia Magnusson-Svärd och Kent Svanström läser dikten ”Ring, klocka, ring”. Göteborgs Fyrverkerifabrik skjuter ett färgsprakande fyrverkeri med direktsänd musik i Radio Active. Nyårsceremonin startar kl 23.40 på Hamntorget.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Uppmärksammar självständighetsdag

100 år sedan landet förklarade sig självständigt firas i Ystad.

Camilla Landin

Kl.06:30, 6 december, 2017

Uppmärksammar självständighetsdag
Stadsbiblioteket. Arkivbild

I kväll klockan 18:00 firar Ystads stadsbibliotek Finlands 100 åriga självständighetsdag med tema Finland. Boktips, piroger och högläsning erbjuds.

 

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

LISTA: Här är yrkena där du lättast får jobb

Arbetsförmedlingen har gjort en prognos för 2017 och första halvåret 2018.

Magnus Jansson

Kl.08:43, 15 november, 2017

LISTA: Här är yrkena där du lättast får jobb
Foto: Petter Arvidson/BILDBYRÅN

Letar du nytt jobb? Då kan det vara bra att veta var det finns.

Arbetsförmedlingen har tagit fram en rapport som visar vilka yrkesgrupper som är i störst behov av ny arbetskraft. Prognosen gäller under 2017 och det första halvåret 2018. Syftet med rapporten, som är en sammanfattning av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser, är att ge en bild av utvecklingen från ett yrkesmässigt perspektiv.

Yrken där det råder minst konkurrens om jobben:

Förskollärare
Specialistsjuksköterskor inom allmän/akut hälso- & sjukvård
Sjuksköterskor (grundutbildade)
Speciallärare
Lärare
Grundskollärare och Lärare i yrkesämnen
Läkare
Mjukvaru- och systemutvecklare
Systemanalytiker och IT-arkitekter
Civilingenjörsyrken inom elektroteknik
Civilingenjörsyrken inom maskinteknik
Civilingenjörsyrken inom bygg och anläggning
Barnmorskor
Socialsekreterare
Biomedicinska analytiker
Tandläkare
Övriga utbildningsnivåer
Kockar och kallskänkor
VVS-montörer
Byggnads- och ventilationsplåtslagare
Undersköterskor, hemtjänst och äldreboende
Installations- och serviceelektriker
Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer
Lastbilsförare
Kyl- och värmepumpstekniker
Industrielektriker
Murare

Arbetsförmedlingen har även undersökt det motsatta – nämligen yrken där det kommer vara svårt att få jobb. Några av yrkena på den listan är fotograf, grafisk formgivare, journalist, banktjänsteman, butikssäljare, kontorsassistenter ock kontorsreceptionister.

 

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Därför firar vi Alla helgons dag

På lördag är det Alla helgons dag och på söndag är det Alla själars dag. Därför firar vi högtiden.

Redaktionen 24Sverige.se

Kl.13:59, 4 november, 2017

Därför firar vi Alla helgons dag
Foto: Wikipedia Commons

Sedan 1953 är Alla helgons dag en allmän helgdag i Sverige. Dagen firas alltid lördagen mellan den 31 oktober och 6 november, och i år infaller dagen alltså den 4 november. Dagen firas för att uppmärksamma alla helgon, både kända som okända.

Svenska kyrkan skriver att det var Ludvig den fromme som år 855 beslöt att alla helgon som inte hade en egen festdag skulle få en gemensam dag. Men det var under 1900-talet som dagen fick större betydelse i Sverige och under efterkrigstiden började man tända ljus på gravarna.

Att det heter Alla helgons dag betyder inte att personer går till kyrkan för att bara minnas kända helgon som Heliga Birgitta och Lucia, utan de flesta tänker på sina nära och kära som inte längre finns bland oss. Men egentligen infinner sig dagen då vi ska tänka på våra anhöriga under söndagen, som kallas Alla själars dag.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Stäng